Jag fyndade mycket på dom två olika barnloppisarna vi besökte men det här var nog det bästa fyndet av alla. Ett par skor till Lovis i storlek 21, helt oanvända och superfina. Dom blev såå fina på hennes fötter, och skorna blinkar när man går så hon tyckte det var väldigt intressant att titta på skorna. Fröken Löken har förövrigt fått en ny favoritsyssla (förutom att titta på sina blinkande skor). Det är att stå i kökssoffan och kika ut genom fönstret. Så fort det kommer en bil, eller en människa, blir hon helt till sig och studsar upp/ner på stället samtidigt som säger "Tiiitta" och vinkar glatt.. :) Goa lilla busgrodan ♥

 

Här inne har det ju ekat dött deluxe.. Jag har varit sjukt oaktiv på datorn över lag i helgen. Har haft såå mycket för mig. I lördags var jag på barnloppis med Johans syster och hennes kompis, jag fyndade en hel del. Sen grillade vi och lämnade in kläder vi skulle sälja på söndagens barnloppis, så vi var inte hemma förrän 19,30. I söndagsmorse åkte jag ut till Ornäs där jag skulle sitta i kassan på Ornäs Barnloppis. HERREGUUUD, säger jag. Det var jättekul men hur mycket folk om helst. Varmt och svettigt men alla som var där fyndade nog en hel del, och även jag. Jag ska visa er sen, vad jag fyndat :)

 

Min mobil har inte varit på heller, har nog haft den avstängd i över ett dygn. Ganska skönt faktiskt. Det beror dock mest på att laddaren är cp och att man får stå där och fixa/trixa med sladden i hundra år innan den börjar ladda. Det är något glapp som irriterar mig så mycket att laddaren flyger genom fönstret snart.

Var så jäkla trött igår så jag gick och la mig 18,00 och sov till 20,30, somnade sedan om vid 22,00 och gick upp vid 06,20.. Däremot har jag varit vaken 4 ggr i natt för lilla Lovis ville inte sova hela natten såklart. När vi vaknade imorse ser vi att det är kattskit i hela köket. Jäkla katt, nu får du vara ute hela sommarn, haha!

 

Jag har ett par avslöjande att dela med mig av. Några pinsamma och några sjukt bra. Jag grät precis när jag tittade på en youtube video där Justin Bieber tog upp ett av sina svenska fans på scenen och sjöng. Och ja, det är det här som är det pinsamma. Jag kollade på Sune i Grekland igår och tyckte att den var riktigt bra. Också lite pinsamt, kan jag tycka! ;) Däremot har jag kört bil en sisådär 4-5 mil idag. Inte alls pinsamt och det gick faktiskt ganska bra.. Men nu ska ni får höra.. TRUMVIRVVEL. Dududududududu...

 

JAG HAR INTE ÄTIT GODIS/FIKA/GLASS/YOU NAME IT PÅ 9 DAGAR. Förstår ni hur länge sedan det är något sånt hände mig? Började med Herbalife förra veckan och har gått ner över 2 kg. Nu är det bara 15-17 kilo kvar då! (jäklar vad jag lär kämpa men ingenting är ju omöjligt enligt Gunde Svan).

 

 

Har sett ett par videos där galna fans i Stockholm gråter över Justin Bieber och skämskudden åker fram. Får ta 2 kuddar ibland. Lyssnade dock precis på Morgonens Wake up Call med Martin Björk and c:o.. Tycker faktiskt lite synd om tjejen i fråga. Lite okänsligt kan jag tycka, vilken besvikelse för henne.. 

 

 

 

Jag har världens busflicka här hemma ♥ Hon klättrar upp i docksängen, sitter och fäktar med armar och skrattar så hon tjuter. Sen kryper hon ifrån mig, kollar bakåt om jag är med, kryper ännu snabbare och skrattar samtidigt. Hon är inte alls den arga tösen lika ofta som hon varit ett tag nu och det är såå härligt. Hon har dessutom lärt sig att pussas! Man måste dock passa sig, sträcker man ut tungan så biter hon i den ♥ Hon är verkligen full i bus.

 

För ett tag sedan vaknade hon runt 6-7 ett tag, har ingen aning om varför då hon oftast sovit till typ 8 i alla fall.. Men igår och idag har hon börja sova JÄTTEMYCKET. I går vaknade hon klockan åtta på morgonen, var vaken och lekte fram till 11,40 och sov sedan fram till 15,30 då jag fick väcka henne. Sen somnade hon 20,35 på kvällen, vaknade två gånger under natten men sov till 09,30.. Var uppe och lekte till 12,40 och sover fortfarande och nu är klockan 15,00. Hon måste vara inne i nån period där det händer mycket med henne och därför behöver hon vila mycket. :) Skruttunge ♥

 

Jag har vääärlden bästa morfar. Såg en bänk på en köp/säljs sida på facebook som jag tyckte var så fin, så jag frågade morfar hur svårt det skulle vara att göra en.. Fick till svar att han skulle göra en till oss! :D Han har gjort ett bord till oss tidigare som vi ska ha ute på altanen, och den här bänken hade passat helt perfekt till. Tur att min morfar tycker om att snickra :D Vet inte hur mycket olika saker han snickrat ihop genom åren, mycket är det i alla fall han har gjort.

 

Vi har en stoooor altan, så det kommer bli många mysiga kvällar där ute i sommar! Grillning, solning (förhoppningsvis) mys. Åh, längtar tills sommaren är här. Jag skulle vilja ha en hammock där ute också! Det är ju såå skönt att ligga och vila i en sån när solen skiner. Håll tummarna för massa sol i sommar.

 

 

Vi har haft en mysig förmidag i lekparken. Solen lyste (nu lyser den dock med sin frånvaro) och vi prickade av ett par "göra-för-första-gången-saker" idag. 1. Ha galonkläder på sig. 2. Krypa i gräset. 3. Äta jord/sand/löv/sten 4. Äta mellis ute. Jag tror Lovis föredrog ätandet, då räknar jag med både mellis och sand.

 

Min lilla loppa ♥ Tror fortfarande att hon är en bebis, sen tittar jag på den här videon och inser att hon gör ju faktiskt som jag säger. Hon FÖRSTÅR ju faktiskt vad jag säger. Hon är inte någon bebis längre, hon är en liten tjej med egen vilja, eget förstånd och egen personlighet. När hände det?

 

Idag har vi varit på 1-årskalas i Söderbärke hos Neo med familj. Det var 10 härliga barn där födda från februari 2012 till maj 2012. Det bjöds på helt sjukt smarriga bakverk (såg det ut som) men jag tog inte en endaste liten bit, ingenting. På tisdag har jag inte ätit godis, glass, fika eller annat götta på 1 vecka. Började med Herbalife i tisdags och har sedan dess gått ner 2,6 kg. Det känns bra, bara typ 15 kilo kvar nu då. Vad hemskt det låter när man skriver så. FEMTON PANNOR?! Det är ju ingenting som sker på en handvändning direkt. Och tufft, det är det.. Utan tvekan. Man faller så jäkla lätt för det här sockersuget.

 

Förövrigt blir den här fantastiska tjejen 11 månader idag :D Heeeeelt sjukt vad tiden går.
Nästa månad vid den här tiden har vi nog kalas för fulla muggar, när vår unge fyller hela 1 år.

 

Den här frökens hår växer så knasigt, haha. Mitt på huvudet har det växt till sig ordentligt, så det ser ut som hon har en liten tuppis (tuppkam där). Bak i nacken är det långt (hockeyfrilla) men på sidorna är det bara små tussar ala nyvakenfrilla dygnet runt. Undrar när det jämnar till sig? ♥ Söt är hon i vilket fall :)

 

Bjuder på lite bilder på morsan för ovanlighetens skull. Är inne på fjärde dagen med Herbalife och det är kämpigt. Tänker på godis 24/7 (helt sjukt vad socker är farligt) men jag har inte fuskat hittills. Har ju 19 kg att bli av med så det är väl bara att kämpa och motstå alla frestelser som finns typ ÖVERALLT..

 

 Funderar på att köpa en sån här Skip Hop-väska till Lovis i 1-årspresent. Tycker dom är sååå fina och jag gillar ALLA. Älskar djurmönster över lag. Vill ha en liten ryggsäck som hon kan ha saker i när hon börjar på dagis i augusti, men VILKEN SKA VI VÄLJA? Vilken väska föredrar ni? Kan verligen inte bestämma..

 

Lovis börjar bli frisk men hon har smittat ner mig, därför är det lite tyst här.

Återkommer när näsan, öron, hals och ögon funkar som det ska igen. Blä!

 

Har ni lust att hjälpa mig? Och Lovis? :) Lägg en röst på vår fina tjej HÄR. Tidningen Vi Föräldrar har en omslagstävling och det skulle ju vara jättekul om Lovis hade en chans att vinna. Känner ni er lite extra snälla idag så får ni gäärna rösta :) Det enda som krävs är att du är inloggad på Facebook.

 

Den här lilla tösen kommer nog bli en traktor/bil-tjej med tanke på att hennes fyra fantastiska kusiner Kevin, Texas, Arvid och Denver allihopa är pööjkar (no shit, sherlock?) och dom tre förstnämnda har ett väldigt stort intresse för fyrhjulingar/bilar/traktorer/allt annat som har hjul, kör fort och sånt som låter häftigt. 

 

Här om dagen fick Lovis testa Texas 2-årspresent, en fyrhjuling med en alldeles egen liten gaspedal. Hon satt så fint och gasade helt själv medans mamman hade hjärtat i halsgropen.. "Det går bra", hojtar pappan som står alldeles bredvid samtidigt som mitt inre spelar upp 2411 möjliga scenarion där hon skadar sig på olika vis.

 

Lovis har fått sova emellan oss nu när hon varit sjuk, och jag har aldrig sett så mycket olika sovställningar förut, haha. Hon ligger vågrätt, lodrätt, upp och ner, med fötterna under sig, med fötterna över sig, med händerna under magen, med händerna i luften.. ♥ Ser så roligt ut.

 

Kollar på bilderna som är tagna hos en fotograf i december förra året på Lovis med kusiner. Min flintskalliga och tandlösa lilla tös.  Vad stor hon blivit sen dess? Där hade hon ganska nyligen lärt sig att sitta och nu vandrar hon längs möbler och är allmänt tokig, Måste boka tid för en 1-årsfotografering känner jag.

 

Tycker att många målar upp en bild av (i deras bloggar, på olika forum etc) att deras bebisliv där hemma i villan är fullkomligt underbart och att ungen deras sköter sig prickfritt. Ni vet, sånt där spel som många spelar därför att dom tror att man inte får erkänna att det kan vara jobbigt att ha barn? Ni hänger med? Missförstå mig rätt, jag älskar mitt "nya" liv som mamma och jag älskar att vara med Lovis, men vissa stunder är lite tuffare än andra. Lite jobbigare. Lite mer tålamodskrävande. Ibland får man bita sig riktigt hårt i läppen och tänka på dom ljusa stunder som man vet kommer efter det här. Efter vadå, tänker ni då? VREDESUTBROTTEN.

 

Lovis är, vissa stunder under dagen, som jag var när jag är 16. Som en obstinat liten tonåring som bara måste stå sin vilja fram. Enda skillnaden är att hon inte stormar upp för trappen och smäller igen dörren. Hon fäktar istället vilt med armarna samtidigt som hon biter sig själv i handen. Att spänna hela axelpartiet och illvråla rätt ut så man blir röd i hela ansiktet är en annan favorit Lovis har. Eller varför inte tala om hur hon böjer sig som en krok och spänner hela kroppen ibland när jag tar ifrån henne något hon inte får leka med eller lyfter henne ifrån ett ställe hon inte får vara vid. Då börjas det. Då förvandlas min annars så söta och glädjespridande lilla tös till ett mörkt litet monster vars största intresse i livet är att göra sin mamma alldeles gråhårig. Hahaha ♥ Ibland kan jag verkligen inte, hur mycket jag än försöker, låta bli att skratta när jag ser henne bli sådär arg. Tanken har slagit mig tusen gånger och kommer förmodligen slå mig lika många gånger till: HUR kan det finnas så mycket ilska och envishet i en sån liten kropp?

 

 

 

Ååh! Det finns så jäkla fina kläder. Allt detta kommer från Lindex , går att beställa online och en del finns i butik (vi älskar Mumin) och Lovis vill ha ALLT (haha) det här när hon fyller år, helst i storlek 86. Ja, hon berättade det för mig igår, jag lovar. Det är INTE mamman i huset som väljer Lovis önskelista själv (eller?)

 

 

 

 

 

Har varit tyst ett tag här men jag är såå jäkla trött. Vet inte vilken vända Lovis sjukdomshistoria tog, för febern försvann efter 36 timmar och vi blev så glada, men då dööök världens förkylning upp så i 2 nätter nu har jag suttit med henne i knät så hon kunnat sova.. Hon är så tät i näsan på nätterna och bara rosslar, men på dagarna är hon hur alert och pigg som helst och sover gott i vagnen utan minsta uppvak. Har haft henne i vagnen under nätterna också, men det funkar inte alls lika bra som på dagarna. Hur tusan kommer det sig? Tycker så synd om henne när hon bökar runt på nätterna utan att kunna sova.

Vi har haft en deal under helgen jag och Johan, att han får sova på nätterna och jag tar Lovis, så får jag sova på morgonen när hon vill upp. Igår gick det bra men idag har jag varit så jäkla trött att jag inte kunde somna. Förstår ni, jag är FÖR TRÖTT för att sova - DÅ är det illa. Nu har hon somnat i vagnen i alla fall. Huvudsaken är att hon får sova, det är ju hon som ska må bra - då mår vi bra ♥ Jag önskar jag kunde ta över allt snor så hon slapp krångel och bara kunde njuta.

 

 

 

 

 

Fy farao. Igår var vi på akuten med Lovis för första gången och dit vill vi aldrig åka igen. Hon hade hög feber igår, 39,5 efter att ha fått febernedsättande, och bara det var läskigt i sig. Jag och L satte oss i soffan och hon satt där i mitt knä i en timme och bara tittade på mig. Efter en liten stund började hon att rycka/krampa i 10-15 sekunder och jag blev LIVRÄDD. Jag ringde 1177 när det hade slutat, dom kopplade mig till en sköterska på 112 och dom gav mitt nummer till barnläkaren i Falun, så han ringde upp strax efter att vi lagt på. Under tiden vi samtalade rykte hon ett par gånger till, men då var det bara enstaka ryck.

 

Vi bestämde att det var lika bra att åka in till akuten, så det gjorde vi. Som tur var så var det inget allvarligt som hänt med vår lilla Lovis utan med största sannolikhet är det feberkramper hon fått. Vi var glada över det beskedet och åkte hem efter några timmar och sov tillsammans alla tre ♥ Mitt mammahjärta höll på att gå sönder där ett tag, har nog aldrig blivit så rädd, men jag gissar att allt kommer bli sju resor värre när dom blir större och inte är lika beroende av sina föräldrar. Tänk då vilket bus dom kan hitta på..? Vilka hyss dom kan ställa till med..? Vilka skador dom kan råka ut för..? Hujedamej, vill inte ens tänka tanken..

 

Åh, min älskade lilla tösabit har feber. Första gången i sitt 11 månader långa liv som hon har feber. Eller ja, hon fick 38,0 vid sprutorna men det räknar jag inte. Hon vaknade i natt och var varm, så jag tog tempen och den visade 38,3. "Inte så farligt" tänkte jag och la henne emellan oss. Hon har sedan dess gnuggat runt och sovit oroligt, under tidig morgon någon gång la vi henne i sin säng och då hade febern stigit till 39 grader. Har gett henne alvedon och sist jag kollade hade hon 38,5, så lite hjälper medicinen i alla fall. Nu har hon somnat i sin vagn efter en flaska med ersättning, hoppas hon sover en stund och mår bättre sen.

Man känner sig så sjukt maktlös när ens barn är sjuk och man inte kan göra något. Jag, som dessutom lider av en släng av hypokondri, blir så jäkla orolig när jag själv är sjuk, och det är tusen resor värre när Lovis är sjuk. Måtte detta gå över snabbt, jag tycker så synd om braskaminen här hemma som är varm som elden själv. Jag önskar att jag kunde ta över hennes feber och få henne att må bra. Dumma, dumma feber, så här små barn borde inte få ha feber överhuvudtaget.

 

 

Och här är lite kläder Lovis vill ha, i storlek 86. Finns inte 86 så funkar 92 också.
Alla dom här kläderna har jag hittat på HM:s hemsida, en del av dem finns i butik.

 

Många frågar vad Lovis önskar sig tills hon fyller 1 år i maj (sjukt att hon fyller 1 år snart) och jag tänkte att jag skulle knåpa ihop en liten lista. Har funderat lite och sommarleksaker/utelek är ju perfekt med tanke på när hon fyller år, och om det sen är leksaker som kan funka även nästa sommar och kanske sommaren efter det så är det ju toppen. Bobby Car, Rutschkana, spadar osv.. Poolen här nedan är en hård pool som även kan användas som sandlåda, vilket jag tycker är bra. En uppblåsbar är ju bra den med fast en sån här går ju inte sönder lika lätt. Dom här sakerna har jag hittat på jollyyoom.se och lekmer.se.

Kläder fungerar också, i storlek 86. Kläder inför dagisstarten, sommarkläder, tunnare jackor.. :)

 

 

Jag ligger och kollar på senaste avsnittet av Greys Anatomy medan Lovis sover på altanen. Fy tusan vad bra det är, och snart är det slut, för alltid verkar det som? Måste alla serier ta slut? Jag och Lovis ska åka ivög på mamma/barnträff om en liten stund så nu måste jag nog försöka väcka den lilla tösen snart :)

 

Vad hände med min bebis? Hon som låg i min famn alldeles fascinerad över mönstret på min tröja. Hon som låg i min famn och gav ifrån sig små, rätt så ynkliga ljud, när hon började bli hungrig. Hon som kräktes på mig eftersom den lilla flaskan med ersättning var för mycket för hennes lilla mage. Var är den ungen nånstans? 

Största klyschan: "Tiden går så fort, ta vara på tiden". Har alltid HATAT att höra folk säga så. "Så jävla mesigt och sentimentalt, dom måste ju överdriva". Nej. Det är ingen som helst överdrift, inte någonstans. Det är precis så det är. Jag tyckte det var igår vi satt i soffan med en alldeles nyfödd liten Lovis, med känslorna överallt och vetskapen om att vi förändrat vår liv för alltid ännu inte riktigt sjunkit in. Vi visste inte vart vi var påväg, bara att vi nu var föräldrar till ett litet liv som var det finaste vi sett. Och nu sitter vi här, 11 månader senare, i vårt alldeles egna hus, med en rätt så stor Lovis som utvecklas så mycket att vi inte hinner med. Det är vårt livs största resa och ibland känns det som om man inte hänger med.

Funderar ofta på om dom små över på saker över nätterna. Lovis har alltid varit ganska försiktig när det gäller att ställa sig mot saker. Lite "jag tar det säkra före det osäkra". Hålla sig fast med båda händerna, ställa sig upp sakta, inte gå om man bara håller henne i en hand osv. Nu ställer hon sig upp i raketfart, hon promenerar längst möbler, hon släppper händerna och leker med något vid bordet utan att hålla i sig, hon promenerar, om än lite vingligt, när man bara håller i en hand.. Och det där gjorde hon inte förra veckan. Hajar ni, FÖRRA VECKAN?! Det är så konstigt, att när dom väl börjar lära sig saker så kommer allting i samma veva och man funderar var tiden tagit vägen när hon helt plötsligt kan saker hon inte kunde  alldeles nyss.

 

Älskade flicka vad jag älskar dig ♥

 

I lördags skulle jag öppna på Friskis & Svettis (jobbar i receptionen där för er som missat) och då bestämde vi att jag skulle köra hela vägen till Borlänge. Det är 1,5 mil cirka. Jag överlevde, och då körde jag genom 3 rondeller. Fy fan, jag HATAR rondeller. Speciellt rondeller med två filer. Hänger inte ALLS med och tycker det är svinläskigt när det är mycket trafik. Inte så jäkla smart att bosätta sig i Borlänge, stället med flest rondeller i hela Universum. Har börjat köra fram och tillbaka från här vi bor i Sifferbo till Borlänge, och vise versa när vi ska någonstans, och det går rätt bra. Fast jag är rädd och nojig. Har planerat att ha mitt körkort i augusti senast, då Lovis börjar på dagis..

 

Blir dock sjukt irriterade på andra trafikanter som har NOLL respekt för övningskörare. Dom ligger och slicker en i röven och kör om vid första bästa tillfällen. Omkörningen kan jag förstå, men att ligga i arslet på vår bil bara är ju inte alls stressande. Man kan nästan höra hur dom suckar där inne i bilen och svär över "alla dessa jävla övningskörare". Det roliga är att jag håller ju den hastighet jag ska hålla. Kör jag på en 90 -väg så kör jag i 90. Ändå är dom så jävla stressade. Det är väl bara att hålla hastighetsbegränsningen? Nej, det behöver man tydligen inte när man fått sitt körkort. Idioter. 

 

Åh. Jag är HELT slut. Somnade 03,30 i natt. Dock inte på grund av en bråkig Lovis. Nej nej, det här var tack vare en fantastisk utekväll med min fina Nathalie! Och fia, som kom dit sen. Jag och Johan var nämligen barnlediga igår då Lovis sov hos sin farmor och farfar. Nathalie och Micke, ett par vänner till oss, var barnlediga dom med över natten, för första gången sedan november 2011, så dom kom till oss, vi lagade mat, drack lite gott och åkte sen vidare till stan. Eller ja, tjejerna åkte till stan, karlarna blev kvar hemma och spelade fifa och drack öl. (till slut drack dom dock glögg från i julas när ölen tog slut, haha)

Den där maten vi lagade igår. HERREGUD, munorgasm till 1000. Det var så jäkla gott. Nathalies karl Micke är kock så han fick stå för matlagningen och det var det godaste jag ätit på länge. Han gjorde hemgjorda hamburgare med klyftpotatis och en dressing med mango. Ni ser ju på bilden här nedan hur jäkla gott det ser ut. Helt fantastisk mat! Vi hade en såå bra kväll och man mådde lite som man förtjänade i morse.

 

Vill ni veta något roligt? Lovis sov HELA natten hos sin farmor och farfar. 21.00 - 07.20. Det har ALDRIG hänt här hemma. Haha, jäkla unge till att sova bra när vi inte är med. Är dock väldigt glad över att hon trivs så himla bra där, hon har verkligen världens bästa farföräldrar (och morföräldrar med såklart). ♥ Idag, efter sovmorgon till 10,30, åkte vi iväg och kikade på Johan när han speladet fotbollsmatch. Blev förlust tyvärr men det var ju bara träningsmatch. Först snöade det, sen blev det sol, sen snöade det, sen blev det sol. Konstigt väder. Nu ska jag lägga Lovis sen ska vi sova hela familjen ♥

 

 

Jag har funderat lite på en sak sedan jag fick en väldigt nedlåtande kommentar som riktade sig till mig som mamma, mitt sätt att agera och mitt sätt att vara mamma till Lovis, tydligen. Jag har valt att inte publicera den här kommentaren, så klart, men den fick mig att börja tänka efter och fundera lite grann.

Jag skriver här inne så gott som varje dag. Jag skriver om mitt liv som mamma, mitt liv som sambo och mitt liv som "bara Sara". Jag öppnar mig och delar med mig av det goda såväl som det jobbiga. Ni är i nuläget ungefär 500 personer som regelbundet besöker min blogg, plus/minus ett antal under vissa dagar. Antalet kommentarer som kommer är i genomsnitt 0, så vida jag inte skriver om något som upprör, då kan det uppgå till ibland runt 20-30. Känns dock lite "läskigt", om jag kan uttrycka mig på det viset, att ni är så många som läser men väljer att aldrig skriva en kommentar. Börjar då fundera på i vilket syfte ni läser. Är ni genuint intresserade, tycker ni mest bara att jag är dryg och vill ha någon att irritera er på eller läser ni av någon annan anledning? 

 

Skulle vara intressant om alla ni hundratals personer som läser här inne, och faktiskt återkommer dagligen, åtminstone någon gång, exempelvis under detta inlägg, kunde tala om vilka ni är. Så att jag vet vilka ni är och varför ni väljer att återkomma hit. Annars känns det som om jag lika gärna kan lösenordskydda bloggen, för jag skriver ju mycket för min egen skull, för att ha någonting att gå tillbaka och läsa i när åren går, något jag tycker är både viktigt och roligt.

 

Här är Lovis och hennes kusin Texas. Bilderna på Texas är tagna i mars 2012 och bilderna på Lovis är tagna 3 april 2013. Jag tycker det är lite roligt att dom har samma kläder, sitter i samma gunga i samma lekpark utanför min syster i Ornäs ♥ Texas, för er som missat det, är alltså en av tre kusiner från sin pappas sida.

 

 

Åh. Jag var så jäkla frustrerad i natt. Jag är en helt annan människa på natten/morgonkvisten än på dagen/kvällen. Jag har noll tålamod när jag är trött och blir frustrerad för ingenting. Därför är det lite extra jobbigt när vår lilla pärla till dotter inte sover som "hon borde". Just det, som hon borde, vad är det för jäkla uttryck? Har hört såå många säga att "nu borde hon sova hela natten utan att äta". Ja, hon borde kanske det, men det gör hon inte. I natt åt hon två gånger och vaknade en gång utan att äta. Alltså 3 uppvak. Vid midnatt hade hon redan vaknat två gånger innan jag ens hunnit sova en timme. Hur tusan ska vi göra med nätterna? Jag har försökt att vänja henne av vid att äta men det slutar med att jag ger henne mat därför att jag inte orkar stå 2 timmar med en galen bebis i famnen. Hon somnar ju om så fort hon får mat så för mig är det bäst att ge henne mat för att jag ska få sova. DILEMMA. Hur gör ni? Att hon dessutom har börjat vakna runt sex istället för att sova till åtta som förut gör att den här mamman är väldigt trött, och i natt blev jag VÄLDIGT frustrerad. Ni vet sådär så man bara vill gråta?

 

MEN! Jag fick mig en rejäl överraskning imorse. Johan åkte till jobbet vid sju och Lovis sov. Var förvånad redan då att hon inte hade vaknat. Jag somnar om och vaknar sen 08.40!! Det är ett mirakel. Och det var såååå skönt. När jag sen kommer in i Lovis rum står hon där i spjälsängen och ler, och då smälter mitt hjärta och jag får dåligt samvete över att jag var så ledsen på natten. Sömn är dock väldigt viktigt och för lite av den varan kan göra vem som helst irriterad. Tack snälla rara underbara Lovis för sovmorgon, nu är jag påfylld med energi och kan njuta ordentligt av att vara din mamma ♥

 

Idag fyller min älskling 2 år. Mosters gullegris ♥ Jag kommer ihåg hur jag kände när jag fick reda på att han skulle komma till världen. Jag kommer ännu mer ihåg hur jag kände första gången jag fick hålla honom. Att bli moster är nog det finaste jag upplevt näst efter att bli mamma själv. När Arvid kom till världen var ju inte Lovis här och den kärlek jag upplevde med honom fick mig att förstå vilken kärlek jag skulle få uppleva den dagen jag blir mamma själv. 

Stort grattis till världens finaste och duktigaste Arvid! Är så stolt över den där lilla killen och alla hans framsteg!   Jag älskar dig mer än ord kan beskriva och jag tror att Arvid och Lovis kommer ha det fantastiskt kul när dom växer upp (Just nu är Lovis inte så rolig för hon tar mest alla Arvids grejjer, haha)

 

Vi har en hel övervåning som vi typ inte använder. Ett av rummen har blivit ett förvaringsrum, det stora allrummet i mitten har blivit ett "måla-grejer-ställe" och det tredje rummet har blivit ett "här-slänger-jag-alla-mina-kläder-rum". Så har det verkligen varit, har slängt in kläderna och bara öppnat dörren när jag ska byta om. Nu tröttnade både jag och Johan på hur det såg ut och jag har därför fixat till min "garderob." Har monterat ihop divansoffan, målat en byra och stält in, satt upp en tavla och fixat en liten läshörna. Kläderna hänger bakom en vägg där det är ett litet krypin med hyllor, hängare och klädstång. Det som inte får plats där lägger jag i lådan. Håller på att tvätta ALLA mina kläder och hittills har det blivit 6 maskiner..

Vi har ju vårt sovrum nere, Lowas sovrum, ett gästrum och ett vardagsrum (och kök, badrum och tvättstuga såklart) så vi har liksom inte behövt vara där uppe någonting. Nu har jag dock ett alldeles eget rum där jag kan ta det lugnt och byta om hur mycket jag vill. Jag tycker det blev supermysigt ♥

 

Haha, det här ↓ tycker jag var kul! Man går ju aldrig på toaletten själv om inte barnet sover eller sambon är hemma. Imorse stod Lovis mellan mina knän när jag kissade, hahaha! Fast en liten semester behöver man nog också, därför åker vi till Gotland i sommar! Då får jag förhoppningsvis kissa själv ;)

 

Alltså den här ooooogen :* En riktig busgroda. Vill bara nypa tag i hennes kinder och gullaaaaa! Hon är tokig! Igår klättrade hon upp för hela trappen helt själv (Johan var självklart bakom). Vi måste köpa en grind, det är konstaterat. Förövrigt har hennes just nu 7 tänder förmodligen kompisar på G, blöjorna avslöjar det!