Jag sitter här (eller halvligger) och känner mig som världens mes. Fjolligast i världen. En jävla looooser, minst sagt! Haha! Jag kollar på Gränsbekvarna Australien på kanal9 och gråter som ett litet barn. Det är en tjock liten farbror från Prag som skulle dit, men det är något krångel med hans pass/visum, han har ingen packning med sig, han har bara 500 dollar på fickan och inga bankkort, så dom tyckte det var lite suspekt. Men han har förbetalt ett hotell i 7 dagar och ville bara kika på vad Australien har att erbjuda.. Nu överväger dom att inte låta honom stanna i landet. Alltså, det må hända att gubben är någon psykokiller, terrorist eller what ever, men jag tvivlar.. Han var penisonär, han kanske inte har nåågon annan och bestämde sig för att åka (han kan ju vara lite bakom flötet) och nu tänker dom tvinga honom att åka hem? Neeeeej, gör inte så! Dom fick skaffa en tolk, gubben sa på taskig engelska; "Ajm afrajd" (ja, så lät det) Mitt hjärta blööööder! Låt gubben stanna i landet. Tänk om han åkt dit för att ta livet av sig? Åh! Nej, tänk om Sara!



Är ni likadana som jag? Jag tycker sjukt synd om människor jag inte känner. Om någon skriver en facebookupdate där det står att personen mår dåligt så mår jag också dåligt. Jag kan inte leva med att folk mår dåligt, även om det ibland bara är att jag hittar på att dom mår dåligt. Jag vet ju faktiskt inte. Men jag tycker mig vara bra på att se elände, olycka och ensamhet i människors ögon. Usch, jag hatar att folk ska må dåligt! Kan inte alla få må bra? Då vore allt toppen, så slipper mitt hjärta värka!


Fan fan fan, dom skickade hem gubben! Han fick inte stanna i landet. Och dom tvingade honom att duscha!
Han har inga vänner, ingen släkt och han är sjukpensionär som ville njuta utav en sista resa.. Faaaaaaaaan!