Klockan slog precis halv sju och samtidigt som mina tröttna ögon försöker vakna till liv knastrar kylan i snön utanför. Såhär på avstånd, innan för fönstret, tycker jag att det vita täcket som igår föll ner över vår stad är mycket vackert. När min ack så tjocka vinterjacka inte hjälper mot kylan huttrar jag och funderar över när sommaren ska komma tillbaka. Snön har fallit och var och varannan svensk är i full färd med att klaga över detta.

Jag tycker att vi ska vara lyckliga, Snön lyser upp den så annars mörka vintervid vi under ett halvår måste uthärda. Snön symboliserar för mig lyckan man kände när man var liten och hade byggt den finaste snögubbe som ögat skådat. Snön för mig är något som kan kopplas ihop med jultraditioner och familjemys. Finns det något bättre än att ta med sig en kopp varm choklad, en smörgås, en pulka och en bra vän? Vi lägger så otroligt mycket tid på att klaga på att snön kommer för tidigt, så även jag, men om snön inte faller under jul blir vi besvikna. Vi kräver så mycket utav moder natur trots att vi inte har någonting att säga till om.

Idag tänker jag njuta när jag går ut i snön. Jag kommer tänka på alla snöbollar jag rullat som ung, all glädje jag känt i den kalla men härliga kyla och jag kommer att vara glad att jag har en chans att uppleva frostbitna kinder.

Var det ni också :)
Kram på er ♥