Ibland blir jag så fascinerad över mig själv och över vad jag kan känna. Jag funderar ibland på vad ordet kärlek betyder, och jag har flera gånger varit säker på ordets betydelse, och flera gånger har jag fått det bevisat för mig att jag inte vet vad kärlek är. Men jag börjar tro att jag vet vad kärlek är nu, att jag genom alla mina misstag och alla mina år med människor som inte förtjänat min tillit, har lärt mig vad kärlek.

Kärlek för mig är självklart fjärilar i magen. Kärlek för mig är självklart att sakna någon trots att vi precis sågs och kärlek för mig är självklart pirret i magen när man möter varandras blickar. Men det viktigaste, det som jag den senast tiden verkligen känt, är att jag verkligen känner att det finns någon som uppriktigt VILL lyssna på mig. Det finns någon som vill höra om hur min dag har varit, det finns någon som lyssnar även fast jag inte alltid har någon solskenshistoria att berätta. Det finns någon som kramar om mig trots alla misstag jag tidigare gjort och det finns någon som faktiskt inte bryr sig om de snesteg jag tidigare gjort i mitt liv men som gärna lyssnar och försöker förstå om det är något jag vill prata om.

Det finns även någon jag känner att jag skulle göra allt för.
Det är kärlek för mig.
♥