Ett mörkt rum. Mina tankar flyger runt inom mig såsom vilsna fåglar påväg från vinternattens hårda vindar. Mina tankar äter upp mig inifrån samtidigt som mina ögon fylls med tårar som sakta droppar ner för mina kinder. Den fruktansvärda smärta man bara upplever vid hjärtesorg sliter isär mig från topp till tå, och samtidigt som jag vill sluta mina ögon och aldrig mer andas vill jag kämpa för att få tillbaka livets rus.

Jag vill känna ruset som påminner om fjärilarnas vingslag. Jag vill känna den kittlande känslan som ibland strålar ända ut i fingertopparna. Jag vill genom glädjens skratt nå upp till himlens blåa hav. Jag vill att mina ögon ska glittra utav lyckans strålar istället för tårarnas glans.

Ekvationen går inte upp. Mina egna val sätter sig emot mig och beslutsamhetens händer kväver mig för den osäkerhet jag visar upp. Ångesten bultar i mitt hjärta samtidigt som ängeln på min vänstra axel viskar till mig att hoppet är det sista som överger människan. En osynlig hand stryker över min högra kind medans någon hårt slår mig på den andra. Jag stapplar fram och tillbaka i rummet likt en kalv på nyfödda ben medans mitt huvud leker tafatt med alla tankar. En tanke dyker upp, och jag försöker att begrava den. Att begrava alla tankar ger mig en tillfällig berusning som kan liknas vid onykterhetens känslobortfall. När tankebubblan blir för full kommer baksmällan som ett brev på posten och jag måste ta itu med alla mina tankar.

Alla ord som vill ut gör det omöjligt för mig att vara tyst, och alla ord jag vill skriva ner gör att mina fingrar dansar snabbare än någonsin över tangenterna. Det är obegripbart det jag skriver men det är så skönt. Jag är rädd för att sluta skriva därför att orden ger mig njutning. Ur högtalarna strömmar musik med sorgliga budskap. Musikens melodi lämnar mig med en brinnande känsla bakom mina ögon när jag för allt jag är värd försöker att hindra tårarna från att spridas ut över mitt ansikte. Jag inser att det är omöjligt och mina tårar möter varandra likt vattendroppar i niagarafallet. Den brännande känslan försvinner i takt med att jag släpper allt.

Nu släpper jag allt. Nu låter jag mig känna det jag vill känna.