Nu får ni ju inte tro att jag är någon sur jävla tant som hatar alla som skrattar åt andra. Jag kan också skratta åt andra ibland, men just tjocka barn har jag så svårt att skratta åt, jag mår bara väldigt dåligt när jag ser dom och jag vill alltid göra något åt det. Sen är det väl alltid väldigt illa att skratta åt någon.. och kan man skratta med någon som inte är där eller inte har för avsikt att vara rolig? Nja. Men iallafall, med denna pojken och andra stora barn.. Jag vet ju hur det kommer att bli för dom om dom växer upp och blir större, i storlek. Barn idag är inte snälla, och jag önskar inte någon att bli retad. Och nu för tiden är det ju alltid den som blir mobbad som ska flyttas, men mobbarna dom får härja fritt. Nej, det där är ett ämne jag kan diskutera långt om länge, så jag låter bli nu.


Har jobbat idag, och det gick bra. Dock var det en tant som gick mig på nerverna. Jag skulle hälla upp lite vatten i en skål till henne så att hon kunde tvätta sig, vilket hon gör varje morgon. Först sa hon: Men vad mycket vatten du tar, jag ska väl inte duscha i det heller? Då hällde jag ut lite. Då var vattnet för kallt, så jag fick byta. Sen la jag två tvättlappar bredvid henne, då skriker hon: Jag ska bara ha en tvättlapp, dom kostar ju ta mig tusan pengar. Okej okej, du får en tvättlapp. Sen när jag gått ut därifrån, (det är nämnligen så att den tanten ska och framförallt KAN klara det mesta själv), så ringer hon på sitt larm, och när jag kommer in säger hon med den argaste ton: SKA JAG INTE FÅ NÅGON HJÄLP? Jag svarar så lugnt och fint jag bara kan: Jo, men absolut, vad vill du ha hjälp med? Hon svarar: ALLT! Nej, jag orkade inte lyssna mer så jag gav henne hjälp med allt, gick ut därifrån utan att få ett tack och tackade gud för att jag klarade utav att vara lugn. Så går det till på mitt jobb. Men oj, vad det kan vara värre. I somras blev jag riven utav en man, ni vet hur det såg ut va? För nya läsare så kan jag visa.





Bilden till vänster är direkt efter att det hände, bilden till höger är ungefär en vecka senare.
Bilden längst under visar hur det kunde se ut om jag kliade lite smått på såret. Illa va?
Har fortfarande ett ungefär 3,4 cm långt ärr kvar, och det lär aldrig försvinna därifrån!

Det är väldigt roligt att jobba på ett hem för det mesta. Man får höra väldigt mycket skoj.
Som den här diskussionen emellan två dementa tanter som ALLTID sitter mittemot varandra.

Tant 1: Hur gammal är du?
Tant 2: Jag är 95, dudå?
Tant 1: Jag är bara 18.
Tant 2: Jaha, jag trodde du var lika gammal som mig.
Tant 1: Jaha, men hur gammal är dudå?
Tant 2: Jag är ju 95.
Tant 1: 95? Jaha, nej du! Jag är högst 20 år.

Dagen efter satt samma tanter och pratade. Fast då var tant nummer ett 190 år gammal!
Tänk att man växer så fort när man blir gammal? ;)

Nej, nu är det handboll som gäller. Ska ni se?




Jag var minsann rödhårig i somras!