När jag hör melodin från dessa låtar ryser jag i hela kroppen. Jag kommer ihåg känslan, dofterna, rörelserna och blickarna. Jag kommer ihåg mina tunga andetag och mina nervösa försök till att få honom att skratta. Jag kommer ihåg hans tunga andetag när jag väl fick den kyss jag så länge velat ha. Jag kommer ihåg hur det bubblade glädje inom mig som jag för allt i världen försökte dölja. Jag kommer ihåg hans fingrar genom mitt hår och jag kommer ihåg min hand i hans. Jag kommer ihåg hans glittrande ögon mot mina.
Jag kommer ihåg hur jag försiktigt tittade bort varje gång jag fastnade för länge i hans blick. Jag kommer ihåg allt, varje sekund av varje minut.
Allt tack vare
vackra ord med tillhörande musik.
Någon slags magi skapas. Det är så oerhört svårt att sätta ord på vad musik kan betyda, vad musik kan framkalla. Varje gång jag hör en låt som påminner mig om dessa fantastiska stunder i början utav ett förhållande som man inte ens visste var ett förhållande just då, då ryser jag inombords och känner mig så oerhört tagen utav situationen! Jag känner mig hedrad och stolt över att det är jag som fått spendera dessa fantastiska stunder med en människa jag ögonblickligen föll för. Jag kommer aldrig glömma den stunden då vi för första gången sågs, och jag kommer heller aldrig glömma första natten jag fick sova under hans arm.
Om man håller hjärtat låst för länge vill man aldrig ge bort den enda nyckeln man har. Det tar tid att våga lita på någon och man tar alltid det säkra före det osäkra. Men sen, när man faller handlöst för någon och man känner att man kan ge honom det mest dyrbara man har, sig själv, då släpper allt. Jag ger gärna en del utav mitt hjärta till en människa som honom, som förtjänat det. Min ängel, som själv har ett hjärta utav guld. Han som skapade dessa första minnen tillsammans med mig. Det bildas tårar i mina ögon därför att jag just i denna stund lyssnar på musik som vi lyssnade på tillsammans, första gången vi träffades. Andra gången vi träffades. Tredje gången vi träffades. Nu har låtarna fastnat och jag tror att ni vet precis vad jag menar?
Den människa som kan höja mig till skyarna när jag tycks ha drunkat i ett bottenlöst hav.
Han som lyckas omvandla mina onda demoner och mina mörka tankar till lycka och gränslös kärlek.
Han som alltid har en hand att erbjuda vid de tillfällen då jag tidigare ensam gått vilse bland mina tankar.
När det mörkaste moln av oro format sig ovanför mitt huvud, när jag drabbats av min egen trångsynthet
Då finns
han där ♥♥
Together forever, never apart. Maybe in distance, but never in heart.