Idag känner jag som en superwoman. Eller kanske inte, men jag menar mig ganska duktig. Innan klockan blev halv elva har jag hunnit städa, slänga i tvätt, laga mat till min kära karl, och för första gången gjort en massa babyfoood till Lowa. Det var ju faktiskt kul, och jag tror att det går bra. Vi får se om lilla skrutt vill äta det sen. Den här gången fick det bli palsternacka, morot, potatis och broccoli. Jag har aldrig ätit palsternacka tror jag. Konstigt namn och konstig smak, får se om Lowis gillar det. Jag var ut i helgen förresten. Johan var hemma med Lowa. Även den här gången fick jag höra "Jaha, är Johan barnvakt". Gaaah - barnvakt? Det är VÅRT gemensamma barn som vi har lika mycket ansvar för. Men visst, Johan är barnvakt. Haha, stenålderstänket är inte borta än, kan pappan verkligen vara hemma själv med sitt barn, det går väl inte? Gör man så nu för tiden? Tänk vad tiden går... Haha, ironin flödar.

 

Jag har lekt och myst med mitt lilla charmtroll som är glad även nu fast näsan rinner och det är lite kämpigt att få nån luft genom näsborrarna. Vi (eller mest jag) har sjungit och Lowa har flinat. Nu fyrar hon av vääärldens gäsp så snart kommer hon nog att sova middag. Morfar ringde nyss, så om en liten stund kommer dom hit så vi får lit besök, Lowas gammelmormor/morfar. Dom är världens bästa människor, i alla kategorier.