Fick en låååång kommentar av någon Carro som vill att jag ska ha frågestund igen, men med tanke på att jag nyss haft det och att hela kommentaren innehöll rätt mycket frågor så svarar jag på dem här, i ett inlägg, då det inte fanns någon blogg eller någon mailadress att svara till. Kanske att fler intresserar sig av svaren...
Min sambo är inte särskilt svartsjuk av sig, så jag har ingen direkt svartsjuka jag behöver hantera. Jag har tidigare varit väldigt svartsjuk, mycket på grund av att jag varit tillsammans med killar som inte alltid visat sig från sin bästa sida vilket har fått mig att bli väldigt osäker. Jag tror dock att det har blivit bättre sen vi fick barn, i alla fall känns det så för mig och jag hoppas att Johan känner lika. Även fast livet inte alltid är en dans på rosor så älskar vi varandra.
Jag vet inte hur länge jag ska vara mammaledig, jag har inte tagit ut så mycket mammadagar än utan det är Johan som har varit pappaledig. Nu ska jag ta ut fulla dagar ett tag framöver så får vi se senare, jag tror inte att jag kommer att behöva ta ut alla dagar i veckan. Jag hoppas dock på att börja plugga och/eller jobba senast i augusti nästa år, men jag söker redan nu alla jobb jag hittar som jag tror kan passa mig.
Vi kommer inte att betala så himla mycket mer i månaden för vårt hus än vad vi gör nu med lägenhet, lån och allting. Sen tjänar Johan ganska bra med pengar när han jobbar borta, vill inte gå in på exakt hur mycket han får ut varje månad men vi har tillsammans med banken gjort upp en kalkyl och pusslat hit och dit med en budget, och går man efter den kommer vi att klara oss kanon med pengar och ha pengar över till sparande osv.
Jag planerar att plugga och/eller försöka skaffa ett jobb ja, självklart. Vad jag sänder för signaler till mitt barn genom att inte ha körkort och gymnasieutbildning? Jadu, körkortet ska jag ta och planerar att ha det i min hand innan detta år är slut eller i början på nästa år. När det kommer till gymnasieutbildning så kommer jag berätta för Lowa vilket oerhört dumt beslut jag tog när jag valde att hoppa av gymnasiet, men att det var det som kändes bäst för mig just då för att jag mådde väldigt dåligt och hade det kämpigt med mig själv och min tillvaro. Jag hoppas och tror att Lowa inte ska behöva skämmas över mig, den jag är och de val jag har gjort, och jag anser inte att jag sänder några dåliga signaler pga mina tidigare val. Jag kommer att älska, ta hand om och skydda mitt barn tills den dag jag dör och jag kommer att lära henne att det är viktigt med utbildning och att det är viktigt att vara målmedveten och inte ge upp när något blir jobbigt.
Jag hoppade av gymnasiet när jag var 17 år och sedan dess har jag gjort ganska mycket. 2006 i januari utbildade jag mig till Funkykidzinstruktör och under 2 år hade jag dans för barn på ett träningscenter här i Borlänge där jag även jobbade som barnpassare. Jag jobbade där tills mars 2008 då jag sålde min lägenhet och flyttade till Skåne, där jag bodde tillsammans med min dåvarande pojkvän. Även där undervisade jag barn i dans och arbetade som telefonförsäljare i en månad innan jag fick jobb på ett ålderdomshem och arbetade där i 1,5 år. 2009 i september flyttade jag hem igen och började i november 2009 arbeta som personlig assistent. Jag har hunnit med mycket och har inte bara legat hemma och tyckt synd om mig själv.
Jag är väl medveten om att de val jag gjort i livet påverkar hur jag kan leva idag, men jag anser inte att mitt liv är kört i botten enbart för att jag saknar gymnasiebetyg. Jag får bara kämpa lite hårdare nu för att komma på rätt väg i livet, men som sagt, jag anser mig inte vara en sämre mamma eller förebild för det. Jag har gått igenom saker under min uppväxt som många inte ens kan föreställa sig, oerhört jobbiga händelser som gång på gång fått mitt liv i obalans. Jag har alltid rest mig igen och på något konstigt vis kunnat fortsätta mitt liv utan att totalt spåra ur, och det för mig är att vara en förebild om något. Jag kanske saknar kompetens på papperet men jag har mycket att lära och erbjuda Lowa som många mammor inte har. Jag är ett levande bevis på att "Efter regn kommer solsken".