Nu ska jag berätta för er om min gårdag. Som började med att jag försov mig. Systeryster ringde och väckte mig och jag fick klä på mig snabbare än vinden för att sedan stå utanför porten och vänta på henne 5 minuter efter att jag blivit väckt. (Behöver jag säga att jag blev måttligt yr under dessa överdrivet stressande minuter?) Efter det for vi iväg och jag kom hem igen nån timme senare, gladare än på länge. Där är allt okej, för trots försovning så hade jag fått "valuta för mina pengar" då jag kom hem med ett leende på mina läppar som aldrig tidigare uppenbarat sig på det viset. Äntä härliga tider, tänker jag ;)

Sen ligger jag här hemma en stund. Vilar lite. Telefonen ringer och jag får ett samtal från Johans syster som varar cirka 1,5 timme (Alla som känner mig vet att jag älskar att prata i telefon, så här har alltså dagen fortsatt att vara superb) Efter samtalet vilar jag en stund, för att sedan kila iväg till Friskis där jag ska jobba stängning. Även här är dagen fortsatt bra, för trots att jag mår dåligt och känner mig hängig så trivs jag som fisken i vattnet på friskis. Tiden rullar på och runt 21,45 får jag gå hem.

TRODDE JAAAAAG JA! För jag kommer inte in. Och vadan detta? Jo, för jag har glömt min hemnyckel på Friskis. Men gå tillbaka och hämta den då, tänker ni? Det tänkte jag också. Tills jag kom på att en medarbetare på Friskis låste dörren och att jag aldrig tog någon nyckel dit. Goddag yxskaft. Vad gör jag nu? Ring någon, tänker ni? Det tänkte jag med. Tills jag kom på att jag är den sista levande människan som fortfarande använder kontankort till mobilen, och dessa pengar var givetvis slut. Men fyll på då, din idiot, tänker ni? Det tänkte jag med. Tills jag insåg att plånboken låg hemma.  Där stod jag, som lost in space och visste inte vad jag skulle göra. Som tur är så har jag 5000 fria sms så nu jävlar pepprade jag på med sms till höger och vänster.

Hur det hela slutade? Jo, Johans fantastiskt snälla syster Therese fick köra till deras mamma, hämta Johans extranyckel för att sedan köra hit med den. Tack gode gud för det! Ibland ska man vara jäkligt glad över att man har fantastiska och hjälpsamma människor i sin omgiving. Från och med NU håller jag hårt i mina nycklar!!