det känns som om ett ångvält har kört över hela min kropp en sisådär fem miljoner gånger bara för att retas. det känns som om någon har lagt klipulver i mina ögon bara för att det är kul. det känns som om jag har svalt en ballong och den på något vis har transporterat sig till mitt ansikte då jag mer liknar en svullen kossa än mig själv denna morgon. klockan ringde 06,20 och det är ungefär såhär jag mår varje morgon när klockan tvingar mig att vakna till liv innan tuppen har gått upp. det kommer tiotusen ursäkter till varför jag ska ligga kvar i sängen. "jag är nog lite sjuk" eller "jag måste nog sova mer, annars kommer jag bli sjuk". men ICKE - jag måste gå upp. FY fan!

(någon gång för längesen)