Idag har min kära syster och finaste älskade Arvid varit på besök hos Johan (där jag jämt är). Han är så otroligt söt så jag blir helt svag i knäna bara utav att titta på han, charmtrollet deluxe ♥ Det är så kul nu när han börjar bli lite större och han kan le åt saker och ting. När dom är lite "mer med i matchen". Men tiden går ju såååå fort! Han föddes den 3 april, han är redan över 2 månader, var tar tiden vägen? Älskade unge, du är det finaste jag vet ♥ Vad gjorde vi innan du kom till världen?

Min syster sa idag när jag höll i Arvid "Sara, förstår du verkligen att du är moster till honom?" och nej, det gör jag inte. Jag har längtat efter honom så länge och nu när han är här så känns det helt ofattbart samtidigt som det känns som det mest självklara i världen. Någon som förstår? Dom känslor som väller fram inom mig är helt överväldigande, hur ska det då kännas när JAG blir mamma? Herregud, jag kommer gå runt och gråta av lycka dygnet runt! Eller kanske inte, efter alla sömnlösa nätter ;)