Jag börjar snart jobba. 12.20.30. Jag jobbar alla dagar denna vecka förutom onsdag, tror jag det var. Onsdag eller torsdag. Så är det. Väldigt kul. Jag jobbar alla dagar denna vecka utom en, så fråga mig inte vad jag ska göra i veckan/helgen, för det vet ni nu. På söndag slutar jag på jobbet. På söndag är det min sista dag och det känns ju inte så himla kul. Kommer givetvis komma tillbaka då och då som vikarie, men det kommer inte att bli så mycket jobb som nu, och jobb behöver man ju alltid.

Och alla ni som läser, om ni får nys om någon lägenhet (1a eller 2a) i Trelleborg, så tipsa mig. Det känns verkligen som om vi behöver hitta en lägenhet nu. Smygehamn är en liiiiiiten ort att bo på, alldeles för liten för mig och alldeles för jobbig att behöva bo i när det knappt går några bussar på helgerna. Innan jag flyttade till Skåne, då jag bodde i Borlänge, så hade jag typ tre fyra minuter med cykel in till centrum och ungefär 4,5 km på cykel till mina bästa vänner ♥ Nu är det annat.


Jag har framtidsångest. Kevin börjar högskolan nästa vecka och fortsätter sitt liv. Han tar ett steg framåt. Man kan nästa påstå att jag tar ett steg bakåt, eftersom jag "förlorar" mitt jobb medans han får ännu en erfarenhet att skriva på meritlistan. Ibland känns det bara som om jag är helt fel ute, som om jag aldrig kommer att bli vuxen. Jag menar när folk pratar om deklartioner, pensionssparing och dittan och dattan så får jag panik. Vet ni mycket om deklartioner och sånt vuxentjafs? Jag vet för fan inte ens hur man kör bil? Usch, vad pinsam jag är.

jag skulle vilja komma iväg utomlands igen. ha sådär roligt som jag, joanna, fidde och älsklingen min hade när vi var i magaluf. det skulle jag vilja göra igen. jag vill bara skingra tankarna någonstans där ångesten inte fyller upp mig. Där alla tomrum fylls med glädje.