Söta Linnea bad mig att skriva lite om mig själv, och varför jag flyttat till Skåne osv, för er nya läsare. Och visst ska jag göra det. Vet inte riktigt hur jag ska börja och vad jag ska berätta, men jag berättar det väsentliga så får ni fråga om ni vill veta mera om mig, okej?

Jag heter ju Sara, som alla redan förstått. Valde namnet novembersara eftersom jag är född i november. Innan denna bloggen så hade jag en blogg som hette: saralinneasikstrom.blogg.se. Men det var någon väldigt elak själ som tog bort den för att jävlas. Den bloggen hade jag haft i över två år. Jag har växt upp i Borlänge, och bodde i ett supermysigt hus i Årby fram tills att jag blev 16 år. Då skildes mina föräldrar, vi sålde huset och flyttade till en lägenhet. Jag blev riktigt riktigt arg, jag vill inte flytta då alla mina kompisar bodde i samma område som jag. Nu såhär i efterhand så är jag inte alls arg, eftersom jag fick bo på många fina ställen innan jag hittade mitt alldeles egna hem, min alldeles egna lägenhet. Köpte alltså en lägenhet 2006 tillsammans med en dåvarande pojkvän, han flyttade ut i mars 2007 och efter det bodde jag där själv. Det var en 1a på 51,5 kvm! Jag har spelat både handboll och fotboll som liten, och handbollen ligger mig fortfarande varmt om hjärtat. När jag bodde i Borlänge jobbade jag på ett gym, som barnpassare och funkykidzinstruktör. Jag trivdes där som fisken i vattnet, eftersom jag tycker väldigt mycket om att arbeta med barn. Jag har ingen färdig gymnasieutbildning, eftersom jag hoppade av gymnasiet utav personliga skäl. Som liten prioriterade mina föräldrar resor istället för dyra föremål, vilket jag är riktigt glad över. Jag har fått resa till massa länder i världens alla hörn, och jag var utomlands varje år från 9 månaders ålder. Att resa är någonting jag älskar, trots att jag är sjukligt flygrädd, och jag
menar sjukligt flygrädd.

Alla har vi ju höjdpunkter i livet som man aldrig glömmer. Jag kommer aldrig glömma när jag och min syster fick träffa spice girls, som var mina riktiga idoler då. Jag kommer aldrig glömma resorna till Thailand, då vi red på elefanter i djungeln. Det värsta var när elefanterna gick över ett vattenfall, och elefantens mage var så bred att allt man såg var stupet ner. Efter det fick vi slänga oss i lianer, bada i vattenfall och åka båt i en fors med massa röda fiskar och apor runt omrking. Jag kommer aldrig glömma då min farfar gick bort 2004, då han var en viktig del utav mitt och min pappas liv. Jag kommer aldrig glömma då mina föräldrar skildes, eftersom det gjorde så ont. Nu i efterhand är jag glad för dom båda, då båda lever sina liv och är mina stjärnor i vardagen! Jag kommer föralltid att vara tacksam över att min pappa hittat en sån bra livskamrat i Marie. Jag kommer vara tacksam för alla resor jag fått göra, och allt jag lärt mig genom att växa upp i lite tuffare förhållanden än andra.

 Sådär. Nu har vi avverkat det väsentliga angående mitt liv i Borlänge.

Nu börjar vi berätta om Skånelivet. I augusti 2007 loggade jag in på en gammal msn jag inte varit inne på på jättelänge. Där fanns en kille vid namn Kevin, som jag kom ihåg lite smått men inte kunde placera. Jag skrev till honom och frågade vem han var, och tydligen hade vi pratat rätt mycket för länge sedan! Iallafall.. vi började prata en massa på msn, msn övergick till sms och sms övergick till telefonsamtal. Jag tror vi pratade varje dag i två månader, for sure. Vi bestämde att han skulle komma och hälsa på mig den 23 oktober 2007, så det var bara för han att sätta sig på tåget och resa dom 72 milen hem till mig. Jag har aldrig varit så nervös som när jag skulle möta honom på tågstationen. Han skulle åka hem igen ungefär en vecka senare, men vi sköt upp det en vecka, och en vecka till...  and so on. Det värsta var nog när jag blev glad över att hans farmor brutit benet. För han skulle egentligen åka hem till hennes födelsedag, men eftersom hon hade brutit benet så kunde han stanna lite till. (Usch, vad dum jag känner mig nu, haha). Han åkte hem igen den 17 december, och jag grät som aldrig förr när han skulle åka. Jag visste inte vad som skulle hända osv. När han hade satt sig på tåget fick jag det finaste sms:et i världen. Julen firade jag i Borlänge, och nyåret firade jag i Sälen. Kevin kom tillbaka till mig den 3 januari 2008, efter att ha fått vänta 5 timmar i göteborg på ett tågbyte. Vi var då hos mig till 6 februari, då jag fick följa med honom till Skåne och träffa hela hans familj! Jag åkte tillbaka till Borlänge en vecka senare, för att sedan åka tillbaka till Skåne igen den 22 februari. Den 27 mars flyttade jag ner hit till honom, eftersom att jag fick ett jobb som telefonförsäljare. Trivdes inte alls, så hans mamma fixade ett jobb till mig på hemmet där hon arbetar. Någon gång i april/maj såldes min lägenhet i Borlänge. Jag jobbar fortfarande på hemmet, och som funkykidzinstruktör. Jag har fått bo hemma hos hans familj i snart ett år, eftersom det är halvt omöjligt att hitta lägenhet här. Vi står på kö och vi väntar på att hitta en, men hans familj är guldvärd som hjälpt oss så mycket. Vi har nu varit tillsammans i över 15 månader och jag har aldrig mått bättre!

Något mer ni vill veta? Det är bara att fråga.
Nu tänkte jag bjuda på lite bilder.




Bilderna längst upp - mamma & pappa.
Bilderna under - pappas sambo & min pojkvän.




Bilderna längst upp - Jag/syster & Jag/Kevin.
Bilderna längst ner - Mormor/syster & Morfar.




Bilderna längst upp - Jag/världens bästa Lisa & Jag med ett funkykidzbarn.
Bilderna längst ner - Jag med mina två bästa vänner & Jag i 7:an.




Bilden längst upp till vänster - mitt gamla hus.
Resterande bilder - min lägenhet innan skåneflytten.



Bilderna längst upp - Jag på min 16 årsdag & jag i 9:an.
Bilderna längst ner - Jag i somras & jag nu.


Sådärja! Jag hoppas att detta gav svar på några utav era funderingar.
Om inte, så fråga gärna igen. Önskemål om inlägg är alltid skoj. Så om ni har några, är ni välkomna!
PUSS!